Blackebergs gymnasiebibliotek – först i Stockholm med DDK – Einar Spetz gästbloggar

Av Einar Spetz, bibliotekarie vid Blackebergs gymnasium

Det är höst i stan. Biblioteket på Blackebergs gymnasium i västra Stockholm har som det första i staden gått över till DDK – Dewey decimalklassifikation. Sedan september 2017 följer både klassifikation och uppställning av facklitteraturen DDK.

Arbetet har tvingat bibliotekarien att ta sig en funderare. Med den digitala utvecklingen skulle det ju kunna vara så, att en övergång till DDK är komplett onödig. Om detta var den sista stora omgestaltningen av samlingarna står väl skrivet i stjärnorna. Men till skillnad från andra påhitt, som uppställning i ackvisitionsordning, slår vi med övergången till DDK ett slag för att behålla systematisk uppställning som en grundläggande princip.

Vad har vi strävat efter?

Övergången till DDK inleddes sommaren 2016. En genomgång av bibliotekets fackboksbestånd var då nödvändig. Målet var inte bara att byta klassifikation, utan även att gallra böcker, magasinera och uppdatera samlingen. Dessutom skulle böckerna RFID-etiketteras.

Ett annat mål var att hjälpa användarna att lättare kunna överblicka litteraturen inom varje ämne, genom att samla böcker om samma sak invid varandra i ännu högre utsträckning än vad som skett förut. Därför började vi klassificera något djupare än förr, samtidigt som vi beslöt att överge det svenska hyllbegreppet.

Förändringsarbetet koncentrerades till fackboksbeståndet. Skönlitteraturen har inte varit föremål för reklassificering eftersom vi bedömde att en övergång till DDK inte skulle rucka på den ordning i vilken vi redan ställer upp romaner och noveller: i alfabetiskt ordnade genrer. Likaså behölls naturligtvis nivågrupperingar, exempelvis Lättläst för sig.

Beträffande tidsaspekten arbetade bibliotekarien med övergången lite varje dag. På studiedagar och dagar eller halvdagar med schemabrytande aktiviteter var det möjligt att arbeta intensivare med DDK. Bibliotekarien hade god hjälp av olika praktikanter. I övrigt har övergången inte tagit några extra resurser i anspråk.

I oktober 2017 var övergången till DDK i det närmaste slutförd. Då hade 5 300 fackböcker reklassificerats, på så sätt att DDK-signum har skrivits in i katalogposterna, i MARC-fältet 082, samt i exemplarregistret med avseende på det som i Book-it benämns avvikande hylla. Detta beroende på att vi har gemensam katalog med andra gymnasiebibliotek som inte har gått över till DDK. Böckerna har också märkts eller märkts om.

Vad beträffar bokryggsmärkningen valdes en modell där informationen fördelas över två rader: överst DDK-notationen och därinunder huvuduppslagets tre första tecken. Eventuell upplysning om utbrytning/specialhylla lades till i form av en topptext ovanför DDK-notationen.

Biblioteket har inte strävat efter att klassificera böcker på en mer generell nivå än nödvändigt bara för att notationen ska bli kort. Inte heller har vi till varje pris valt lång DDK-notation, som tillkommit exempelvis genom att tillägg från tilläggstabeller fogas till DDK:s basnummer.

Stora delar av vårt bokbestånd belyser ämnen ur ett svenskt perspektiv och därmed ter det sig ofta överflödigt med det geografiskt tillägg för Sverige (-09485). Boken Hur styrs svenska företag? placerar vi på 658.4 (Företagsledning), inte på 658.4009485 (Företagsledning – Sverige). Boken Agrar revolution under två sekel får hos oss hyllsignum 630.9 (Jordbruk – Historia), inte 630.9485 (Jordbruk – Historia – Sverige). Boken Dansk – nabosprog og fremmedsprog placerar vi på inte på 439.81824 (Danska – Kontrastiv grammatik – Lärobok för andra än danskar). Någon måtta får det vara. Det räcker med 439.81 (Danska). Boken Den svenska ungdomsbrottsligheten får hos oss 364.36 och inte 364.3609485. Jaha, varför det?

Jo, därför att det är svårt att föreställa sig att beståndet beträffande företagsledning, agrarhistoria eller danska språket hos oss kommer att nå en omfattning som motiverar en finare indelning. Om skulle visa sig att bibliotekarien kapitalt misstog sig, är denne naturligtvis beredd att ompröva sin syn på saken. Men utgångspunkten förblir att lagom lång DDK-notation är bäst.

Ibland är det svårt att vara nöjd med DDK, exempelvis beträffande böcker om språksociologi. Här visar systemet till 306.44, alltså Sociologi. Sett till böckernas innehåll verkar tyngdpunkten ligga på lingvistiken och att det intuitivt kan kännas orimligt att flytta en bok som Språket och språkarna eller Språksociologi till 306.44 från F eller F:Oa. Medan bibliotekarien grunnar över detta dilemma har lösningen blivit placering på rätt och slätt 400 (Språkvetenskap).

I arbetet har bibliotekarien använt flera källor av vilka KB:s konverteringstabell nog varit den enskilt viktigaste. Där finns råd och tips. Men ofta är det inte tillräckligt att se på själva DDK-numren. Därför har vi sneglat åt andras kataloger för att få perspektiv på vår egen klassning. Särskilt viktiga har Libris och Oslobibliotekens (Deichmanskes) kataloger varit samt i någon mån också det norska nationalbibliotekets och NYPL:s kataloger. Särskilt Oslobiblioteken har varit en inspirationskälla. De svenska inslagen i beståndet är betydande och även den som händelsevis inte skriver norska kan söka på författarnamn, ISBN, originaltitel med mera. WebDewey Search har varit annan viktigt orienteringspunkt som ger en viss, men långt ifrån komplett, vägledning.

DDK håller ju sakta men säkert på att introduceras i Burk:s katalogposter. En privat åsikt är att DDK-klassifikation i Burkposterna ibland kan kännas en smula överarbetad och lång. Tag Loretta Napoleonis bok Kidnappningsindustrin (Merchants of men) till exempel: här väljer vi 363.325 utan tillägg och inte 363.3250681 som i Burkposten. Uppslag i NYPL:s katalog visar att New Yorkbiblioteken gör som vi, något vi nickar gillande åt.

Att gå från SAB till DDK för också en del kringarbete med sig, som att arbeta fram ny gavelskyltning och nya hyllmarkörer/knubbar. Men det är rena smörjobbet jämfört med att flytta böckerna när de byter plats. Vi hade inte så noga betänkt konsekvenserna av att arbeta oss genom samlingen från från Aa till Vx. Det hade möjligen varit bättre att utgå från mitten av samlingen, så att den DDK-klassificerade litteraturen hade kunnat bre ut sig åt två håll. Nu när jobbet är gjort är just detta det enda jag ångrar.

Det här inlägget postades i Folk- och skolbibliotek, Gästbloggare, Hylluppställning och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *