För 1 1 1/2 år sedan hölls ett möte om hylluppställning och andra praktiska frågor vid en Deweyövergång på Stockholms stadsbibliotek. På initiativ av Maria Gullberg vid Malmö högskolas bibliotek och Helene Stenman vid Umeå UB anordnas nu ett uppföljningsmöte. Hur gick det egentligen? Tid och plats är 17 juni kl 10-14.30 på KB. Lunch på egen hand.
Anmälan sker till dewey[snabel-a]kb.se. Vid många anmälningar kommer vi att prioritera bibliotek som gått över till Dewey eller är i färd med att göra det. Vi kommer vid behov också att begränsa antalet deltagare per bibliotek.
Maria Gullberg och Helene Stenman håller i mötet så idéer och synpunkter som gäller mötets innehåll kan mejlas till dem. Maria har e-postadress fornamn.efternamn@mah.se. Helenes adress är fornamn.efternamn@ub.umu.se. Det går också bra att kommentera här – de kommer att ta del av kommentarerna till detta inlägg. Är det till exempel någon särskild fråga där ni kört fast, där ni vill ta del av andra biblioteks lösningar? Önskar ni ett utökat samarbete mellan biblioteken kring hylluppställning, och hur skulle det kunna se ut?
För att även de som inte deltar i detta möte ska kunna ta del av bibliotekens erfarenheter vill vi göra en bra dokumentation från mötet. Som ett underlag vill vi att de deltagande biblioteken svarar på dessa frågor i sin rapport på mötet och skriftligt för minnesanteckningarna. Svaren kan och bör vara kortfattade. Även bibliotek som inte deltar i mötet är välkomna att lämna en rapport för minnesanteckningarna om ni vill.
- Vilken typ av hylluppställning har ni valt – hyllistor, full klassifikation eller numerus currens – och har ni redan nu funnit ”komplikationer” med ert val?
- Avslutas den äldre sviten med SAB-uppstälning eller konverterar ni och märker om den befintliga samlingen?
- Hur har ni löst hylluppställningen för särskilda kategorier som skönlitteratur, barnböcker, lexikon, biografier, läromedel (m.fl.)?
- Referenssamlingen och bibliografier har ofta varit egna samlingar, hur har ni resonerat kring dessa?
Skicka dessa rapporter till dewey[snabel-a]kb.se eller kommentera här, senast 17 juni, alltså i samband med mötet.
Vi tycker det är svårt att få vettiga rubriker till hylluppställningarna, särskilt när det gäller avd. 300. Det vore bra att få ta del av hyllistor från de bibliotek som är klara.
Ett problem som återkommer är begreppet forskningsmetodik etc. som i Dewey har många olika tilläggskoder.
Pingback: Dewey för folk- och skolbibliotek – rapport från Deweyrummet den 26 maj | Deweybloggen
Datum för sista anmälan saknades i inlägget, ser jag nu, men i e-postmeddelandet jag skickade ut stod det 10 juni. Dags att anmäla sig alltså, senast nästa fredag.
Vilken typ av hylluppställning har ni valt – hyllistor, full klassifikation eller numerus currens – och har ni redan nu funnit ”komplikationer” med ert val?
Mittuniversitetet i Östersund har valt att ställa upp böckerna enligt en förkortad Deweyklassning, beroende på ämnet. Alltifrån ett basnummer, tex 500 till en uppställning som 658.4038. . Vi har dock i ett fåtal fall ändrat djupet i hylluppställningen. Vi har även kunnat lyfta fram nya, efterfrågade ämnen som är bättre representerade i Dewey, som ledarskapsteorier och entreprenörskap etc. Den enda komplikation vi har hittat var parentes P-uppställningar, där vi nu har löst det mesta.
Avslutas den äldre sviten med SAB-uppställning eller konverterar ni och märker om den befintliga samlingen?
Vi konverterade alla befintliga SAB-uppställningar till en motsvarande Dewey-uppställning i vårt bibliotekssystem, och ställde sedan upp våra samlingar enligt den nya uppställningen. Detta gjordes i samband med en ombyggnation sommaren 2010. Själva omflyttningen av ca 70 000 böcker gjordes successivt under sommaren 2010.
Vid själva nedpackningen tog vi hjälp av 10 gymnasieungdomar som packade under handledning av ordinarie personal. Det tog en förmiddag. Uppackningen gjordes av ordinarie personal, ca 10 st.
Allteftersom böcker lånas ut och återlämnas så märker vi om preliminärt (med en handskriven etikett)enligt en hyllplaceringskonkordordans, innan böckerna sedan sätts upp igen.
Därefter klassificerar vi i mån av tid, successivt om den återlämnade (efterfrågade) litteraturen enligt Dewey. Här har vi haft stor hjälp av Classify.
På så sätt räknar vi med att få ett underlag för framtida gallring bland den litteratur som vi ser inte lånas ut.
Hur har ni löst hylluppställningen för särskilda kategorier som skönlitteratur, barnböcker, lexikon, biografier, läromedel (m.fl.)?
Lexikon hamnar på respektive avdelning, men utan .03.
Biografier ställdes preliminärt upp enligt konkordansen, men i vårt bibliotekssystem står den gamla SAB-klassningen kvar. (Vi har låg efterfrågan på denna typ av litteratur)
Skönlitteraturen har vi gett hylluppställningen ”fiction”.
Referenssamlingen och bibliografier har ofta varit egna samlingar, hur har ni resonerat kring dessa?
I samband med omflyttningen tog vi beslutet att integrera referensavdelningen med normalsamlingen. Vi sätter referensböckerna först på respektive avdelning med en tydlig ryggmärkning. Beslutet togs då vi under de senaste 10 åren har märkt en kraftigt minskad användning av den tryckta referenslitteraturen. Mycket har även gjorts om till utlån.
För Mittuniversitetsbiblioteket i Östersund
Oskar Hammargren Bodil Jacobsson
Lokalen för mötet bli Palmgrenrummet på KB. Anmälan i receptionen, så blir ni lotsade in.
Vilken typ av hylluppställning har ni valt – hyllistor, full klassifikation eller numerus currens – och har ni redan nu funnit ”komplikationer” med ert val?
Vi har gjort en hyllista där vi har mycket olika längd på hylluppställningarna. Från ett basnummer som 200 – Religion, till en uppställning som 610.73072 – Omvårdnadsforskning. För vår del tror vi att det var rätt att använda hyllista, men vi har, liksom Christina Hagerlid, kämpat med rubriker till hylluppställningarna och vi kommer nog att ändra en del rubriker efter hand.
Avslutas den äldre sviten med SAB-uppställning eller konverterar ni och märker om den befintliga samlingen?
Vårt mål är att konvertera och märka om hela samlingen. Ca 20% är klart idag.
Hur har ni löst hylluppställningen för särskilda kategorier som skönlitteratur, barnböcker, lexikon, biografier, läromedel (m.fl.)?
Vi ställer upp böcker märkta Hc blandat med böcker märkta Skönlitteratur och den samlingen kommer hållas separat.
Biografier om personer med sjukdomar klassas ofta på 362 men hos oss placeras de i hyllan på respektive sjukdom under 616.
Lexikon hyllmärks inte speciellt utan hamnar på sitt ämne.
Referenssamlingen och bibliografier har ofta varit egna samlingar, hur har ni resonerat kring dessa?
Inte några separata samlingar hos oss, varken nu eller tidigare.
Vilken typ av hylluppställning har ni valt och finns komplikationer med ert val?
Vi har valt att göra en hylluppställningslista som är lika för Kalmar och Växjö. Hyllistan har mycket fler uppställningar än vi har med SAB. I princip har vi uppställning på alla koder på de 1000 sektionerna och längre koder där vi tycker att vi behöver det. Vi har möjlighet att placera ut knubbar med ämnet i klartext på alla uppställningar men gör detta efter hand allteftersom samlingen växer. Hyllgavlarna har ännu så länge endast övergripande rubriker.
Komplikationer: Hyllistan behöver ibland ändras när vi lär oss mer om DDK och när vi får böcker inom alla områden. Orsak kan vara att rubriken i DDK inte blir bra på den nivå vi har valt att sätta upp böckerna på eller att vi upptäcker att vi behöver en finare indelning. En ändring i hyllistan innebär en extra arbetsinsats för att märka om böcker som berörs. Dessa ändringar har blivit färre när hyllistan blivit mer inarbetad.
En komplikation är ibland att hierarkierna inte är utförda i DDK (koder som egentligen borde kunna vara en hierarki är inte hierarkiskt ordnade) så att vi får välja fler hylluppställningar än vi behöver t ex 355 Militärvetenskap och 356-359 Infanteri osv. Vi har valt att i sådana lägen inte göra anvisningar för katalogisatörer (t.ex. att föra vissa koder till en annan kod) utan använder oss av fler hylluppställningar med eller utan knubbar i klartext.
Avslutar ni den äldre sviten med SAB-uppställning eller konverterar ni och märker om den befintliga samlingen?
Vi har börjat med DDK-samlingen i en ny svit och avslutar alltså i princip sviten med SAB-uppställning. Vi gör ingen maskinell konvertering. I Växjö gör vi viss ommärkning. Dels har vi flyttat alla böcker inom ett visst ämne (vi testade med SAB-hyllan Cm) och dels arbetar vi med listor för böcker utgivna 2010. Vi har en målsättning att böcker fr.o.m. 2010 ska vara DDK-placerade.
Hur har ni löst hylluppställningen för särskilda kategorier som skönlitteratur, barnböcker, lexikon, biografier, läromedel (m.fl.)?
Hittills fortsätter vi med SAB på skönlitteratur, barnböcker, tidskrifter och monografiserier och årsböcker placerade på (p). Läromedel klassar vi inte med DDK och vi har en särskild uppställning för läromedel. Detsamma gäller statistik. När det gäller biografier så följer vi DDK fullt ut och har alltså ingen samlad avdelning.
Referenssamlingen och bibliografier har ofta varit egna samlingar – hur har ni resonerat kring dessa?
I Kalmar placeras referensböcker på samma hylluppställning som utlåningsexemplaren med undantag för en liten referensavdelning med allmänna uppslagsverk.
I Växjö finns en särskild referensavdelning som fortfarande ställs upp enligt SAB. Nu är målsättningen att gå igenom referensavdelningen. Vi kommer då att gallra, flytta till magasin, flytta till utlån och flytta resten av referensböckerna till ämnet med DDK-placering. En mindre del med allmänna uppslagsverk och referensverk – främst inom SAB-avdelningarna B, F och O – kommer att finnas kvar i en liten allmän referenssamling och då till en början med SAB-uppställning. Vi har ännu inte tagit ställning till DDK-hylluppställning för referensverken t ex om och i så fall på vilken nivå 03 för lexikon ska synas i uppställningen. Vi hoppas på tips från mötet 17 juni.
Berit Svensson, Vivika Sjöstedt, Linnéuniversitetet