Magdalena Svanberg, som höll i presentation och diskussion, inledde med en allmän introduktion till DDK, med exempel på ämnen och materialtyper. Presentationen bifogas.
Presentationen avslutades med några ord om hylluppställningen. Detta var en fråga som deltagarna särskilt ville diskutera. Vid övergång till DDK blir det nödvändigt att byta hylluppställning, och man måste ta ställning till dels indelning, dels hur skyltarna ska se ut. En vanlig fråga är om man ska skriva ut ämnesindelningarna i klartext.
Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek, menade att de flesta biblioteken nog vill ha en tydlig klassning, men att det kanske inte är nödvändigt att ställa upp böckerna på samma sätt. Diskussionen gled in på om det är viktigt att behålla systemets hierarkier i hylluppställningen? Den 17 juni blir det tillfälle att fortsätta att diskutera praktiska frågor kring DDK på ett möte om hylluppställning på KB. Se annan plats i bloggen,
I DDK framgår inte media, målgruppens ålder och liknande i klassningen; dessa uppgifter finns i stället på annan plats i katalogposten.
En annan fråga som ställdes var: hur många folkbibliotek har fattat formellt beslut att gå över till DDK?
Hittills har ett bibliotek fattat ett sådant beslut; folkbiblioteket i Härnösand som hänger samman med Mittuniversitetets bibliotek. Sveriges depåbibliotek har också beslutat sig för en övergång.
Magdalena tog upp de maskingenererade klassifikationskoder som nu finns i LIBRIS. Se exempelvis deweykoden i posten för Coacha dig själv med uppgiften (machine generated). Ofta går denna generering bra, men problem kan uppstå t.ex. då DDK-koder inom 800 ska överföras till SAB eftersom DDK placerar böcker både av och om en viss författare (i SAB H respektive G) på samma nummer. Det är viktigt att vara medveten om anmärkningen om maskingenerering och att den inte fullt ut går att lita på.
Finns det några uppgifter på hur många skolbibliotek (gymnasiet) i Sverige har gått över till Dewey
Vi har nu gått över helt till Dewey och allt är klart. Men undrar hur många skolor som har gjort det. ex gymnasieskolor. Skulle vara kul att få veta.
Det finns ingen exakt statistik på detta. För att få svar borde en fråga om klassifikationssystem läggas in i skolbiblioteksstatistiken.