Temat för höstens första Deweyrum var samarbetet i LIBRIS. Magdalena Svanberg, som ledde diskussionen, tog upp några konkreta frågor och andra kom upp under diskussionen:
– DDK i den bibliografiska posten eller beståndspost vid osäkerhet och vid alternativ kod
– en eller flera koder
– märkning med swe i delfältet för upplaga, alltså 22/swe
-meddelanden i cxz eller på annat sätt
– olika koder vid olika upplagor av samma verk
– olika ambitionsnivåer; fullt utbyggda koder
– hur mycket kontroll av andras koder; tillit till andras koder
– sigel i delfält efter koden
De nio deltagarna i veckans Deweyrum deltog livligt i samtalet, och verkade ganska eniga om de flesta frågor.
Magdalena sammanfattade diskussionen så här:
DDK i den bibliografiska posten
Vi lägger koden i den bibliografiska posten (fält 082), och undviker att lägga deweykoder i beståndsposten.
Det är önskvärt att alla enas om en kod, men om ett bibliotek vill ha en alternativ kod läggs den i fält 083.
Swe
Det är önskvärt att lägga på swe efter 22, alltså 22/swe, på koder där man använt svenska WebDewey aktivt, antingen genom att ett svenskt bibliotek konstruerat koden, eller genom att den reviderats utifrån Svenska WebDewey och t.ex. fått en djupare geografisk indelning för Sverige hämtad ur den svenska WebDewey.
Det kan också vara värdefullt att veta att något svenskt bibliotek bedömt koden, men ännu viktigare är att veta om det är LC som är upphov till den. Om man i dessa fall ändrar upplageuppgiften till 22/swe måste man också ändra indikatorn som anger om det är LC eller någon annan som gjort koden, och då försvinner denna information.
Magdalena förtydligar i Dewey-anvisningarna.
Sigel efter deweykoden
Det finns inga önskemål om att kunna se vilket bibliotek som konstruerat koden. Onödigt och tar tid.
Samma kod för olika upplagor av samma verk
Det är önskvärt att ändra ev äldre koder till tidigare upplagor så att samtliga har den senaste koden. Men detta är något som är svårt att hinna med i det dagliga arbetet.
Kontroll av koder som andra gjort
Generellt kollar man koder andra gjort ganska mycket för närvarande, men det är en del av inlärningen av Dewey och för att man själv vill förstå hur koden är uppbyggd. På sikt kommer man att kolla mindre och acceptera koderna som det är. Eftersom vi fortfarande är i inlärningsfasen av Dewey-klassning behöver vi diskutera koder med varandra. Frågor om huruvida en viss kod är den korrekta ska inte ses som kontroll av den gjorde en viss klassning utan som en del i lärprocessen att försöka förstå och lära sig hur man bygger nummer. Det kan därför vara bra att skicka cxz-meddelande, alternativt att ta upp mer specifika frågor antingen på Deweybloggen eller skicka dem till det svenska Deweyprojektet.
Cxz-meddelanden
Meddelande vid ändring av koder är önskvärt och det är också vad som rekommenderas i anvisningarna. Utbyggnad av nummer är undantaget, förutom för NB:s poster. Några bibliotek, däribland Umeå UB, skulle önska meddelanden vid alla typer av ändringar. Det är svårt att tillgodose detta önskemål utan att öka arbetsinsatsen för alla, i synnerhet om biblioteken gör olika utbyggda nummer.
En markering i ämnesraden av meddelandet om att det gäller deweykoden föreslogs och det tyckte de flesta verkade som en god idé. Deweyprojektet undersöker och återkommer med förslag om hur man kan göra.
Långa koder
En del nummer känns onödigt långa, t.ex. teman och ämnen i skönlitterära samlingsverk. Här kanske det kan vara bättre att i stället lägga på ämnesord? Deweyprojektet kommer att diskutera frågan tillsammans med NB. Synpunkten att inte krångla till det i onödan kom upp
Deweyprojektet tar gärna emot exempel på kategorier av böcker som är svåra att klassa så att vi kan göra förtydliganden och etablera en gemensam praxis. Vi vill också gärna veta om det finns områden där biblioteken tycker att vi generellt skulle kunna klassa på en lägre nivå.
Frågor från deltagarna
När kommer omladdningen av Librisdatabasen att ske så att automatgenereringen av deweykoder utifrån SAB-koder slår igenom frågade Bo Jernberg, Linköpings UB.
Går det att undanta de maskingenererade klassningarna som nu finns i LIBRIS vid sökning? Det är viktigt att kunna göra det när man vill verifiera om en klassning är korrekt för en viss typ av verk.
Hur ska herdaminnen klassas som matrikel eller biografi/bibliografi? I Norge verkar praxis ha vacklat över tiden. Finns det en historisk linje?
Magdalena undersöker dessa frågor och återkommer.