Dewey användarmöte 9 april 2013 – vad hände?

101 personer deltog i användarmötet 9 april. Det är roligt att så många kunde komma, men jag har fått flera mail från bibliotekarier som inte haft möjlighet att delta och som efterfrågat information från mötet.

Harriet Aagaard inledde med en introduktion av dagen, lite om vad Deweyprojektet 2009-2011 åstadkommit och om ny organisation. Från 2012 finns Svenska Deweyredaktionen.  Deweyredaktionen har ansvar för Svenska webDewey, WebDewey Search, mappning mellan SAB och Dewey, information, undervisning, internationella kontakter mm. Efter att Pia Leth gått i pension bemannas den enbart av Harriet Aagaard. En bra samarbetspartner är den nystartade metodgruppen för Dewey finns på Nationalbibliografin på KB, bestående av Olof Osterman och Mikael Wetterström. Arbetsgruppen för Dewey har kommit igång och ger ett bra stöd, se tidigare blogginlägg
Harriet Aagaards presentation 1

Julianne Beall, Assistant editor of DDC, på Library of Congress, presenterade den nya nummberbyggnationsmodulen i webdewey. Den ger hjälp att bygga korrekta nummer om man ställer sig på det nummer där tilläggsinformationen finns. Man måste alltså fortfarande kunna klassificera i Dewey, men får hjälp att komma ihåg numren och att konstruera koden rätt. Tyvärr finns det fortfarande en del problem kvar att lösa. Nummerbyggnationsmodulen finns i den engelska webdewey, men ännu inte i den svenska. Julianne pratade också om Dewey som hylluppställning på amerikanska folkbibliotek. I 082 fältet ska en deweykod vara korrekt, men den måste inte vara fullt ubyggd. Bibliotek som klassificerar själva kan därför använda kortare koder än vad Library of Congress gör. I fält för hyllplacering (call number) använder bibliotek många olika varianter. Julianne menade att det absolut viktigaste för att hitta är att det finns tydlig skyltning. Julianne Bealls presentation

Efter lunch berättade arbetsgruppen för Dewey om deweyarbetet på deras bibliotek och institutioner.

Anders Cato, BTJ, var stand in för Elisabet Viktorsson, klassifikationsansvarig mm på BTJ. Han berättade om BTJs planer för Dewey. Från april 2013 klassificeras facklitteratur på svenska och skolspråk med Dewey. När BTJs nya produktionssystem blir klart blir det möjligt att generera hyllsignaturer från SAB, Dewey och även klartext till biblioteken. BTJ har ett bibliografisk användarråd där utvecklingsfrågor diskuteras.
Presentation från BTJ

Olof Osterman, KB Nationalbibliografin, berättade om arbetet med den nya metodgruppen. Det blir ett mer strukturerat kvalitetsarbete än tidigare. Metodgruppen, dvs Olof Osterman och Mikael Wetterström, kommer att ge klassfikationsstöd, kvalitetsgranska katalogposter och stötta med DDK-praxis i Katalogisatörens verktygslåda. En stor del av det NB klassificerar görs helt från grunden eftersom de är först med en klassifikationskod. Metodgruppen  samarbetar med Harriet Aagaard i Svenska deweyredaktionen.

Eva-Lisa Holm Granath och Bo Jernberg  från Linköpings universitetsbibliotek berättade om det ambitiösa arbetet med att ändra biblitoeket till Dewey – även retroaktivt. Hittills har mer än 100 000 böcker fått Dewey, dvs 20% av beståndet. Deweybeståndet är det som används mest i biblioteket. Biblioteket är mån om att det ska vara möjligt att browsa hyllorna för information i olika ämnen. Linköping valde att skapa en egen hyllista med ca 450 DDK-koder. Man fortsätter att konvertera det som används, men en del kommer så småningom att finnas kvar i en sluten SAB samling.
Presentation från Linköping

Maria Gullberg, Malmö högskola, berättade om hur de arbetat på de tre biblioteken inom Malmö högskola. Team Katalog och Team Kommunikation och marknadsföring fick hjälp av en tillfällig arbetsgrupp, som bla arbetade med bokomflyttninga.  Biblioteken valde att skapa olika hyllistor i Dewey, möjligen är det dags för en gemensam hyllista snart. Man har undantagit läromedel läroplaner, skönlitteratur mm som ställs upp med klartext. En ny Deweyhylla skapades. På Orkanenbiblioteket har man valt att utöka Deweyhyllan på ”innervarvet” av de befintliga hyllorna – på ”yttervarvet” finns SAB. Det  har varit arbetsbesparande eftersom man sluppit stora omflyttningar. På övriga bibliotek står deweyböckerna samlade.
Presentation Malmö högskola

Lina Berglund, Malmö stadsbibliotek, berättade om förberedelsearbetet inför Dewey på malmö stadsbibliotek. Med stöd av konvertertingstabellen mellan Dewey och SAB har man arbetat med en hyllista i Dewey. Från början hade de tänkt använda klartextbegrepp, men kom sedan fram till att det inte skulle fungera så bra i ett stort bibliotek. I Malmö är dessutom många låntagare invandrare vilket gör att ett internationellt system som Dewey passar bättre än ett klartextsystem. Malmö kommer att börja med facklitteraturen som finns i Slottet, den gamla delen av Malmö stadsbibliotek. De kommer att samarbete om hyllmarkering med BTJ som är deras upphandlade leverantör av medier.
Presentation Malmö stadsbibliotek

Helene Stenman, Umeå universitetsbibliotek, pratade om den heterogena hyllsituation som finns på biblioteket. Att lägga till en ny deweyhylla kändes naturligt. Det är en fördel att kunna hitta efter ämne och inte enbart efter år och grov SAB. Efter ett besök på Oslo universtitetsbibliotek beslöt man sig för att märka böckerna med full deweykod. Det blir överskådligt eftersom man delar koden i rader om tre. Etiketterna ska vara i samma höjd oavsett kodlängd. Det fungerar stort sett bra.
Presentation Umeå universitetsbibliotek

Astrid Wolff Feychting, Umeå stadsbibliotek, berättade om planeringsarbetet med att få en uppställning efter Dewey i det nya biblioteket Kulturväven som ska öppnas i slutet av november 2014. Planen är att allt på öppen hylla, 140 000 exemplar ska konverteras. Frågor att utreda är vilken hyllmärkning man ska använda, fundera över besvärliga områden som skönlitteratur, barnlitteratur, invandrarlitteratur, talböcker, noter mm. Umeå stadsbibliotek är ett BURK-bibliotek och samarbetar med BTJ.
Presentation Umeå stadsbibliotek

Dagen avslutades med att Harriet Aagaard tog upp aktuella deweyfrågor och höll i en diskussion. Ingen vet riktigt hur många bibliotek som använder Dewey idag. Listan som finns i Katalogisatörens verktygslåda är troligen varken exakt eller komplett. När folk- och skolbibliotek börjar byta klassifikation kan det finnas ett nytt behov av att hålla reda på dem.

Deweyprojektet tog fram utbildningspaket anpassat före en snabb övergång Librisbiblioteken. För folk- och skolbibliotek, finns andra behov och de är dessutom så många att det är omöjligt för Svenska deweyreaktionen att ta hand om alla. För att en övergång ska fungera måste länsbiblioteken organisera utbildning. Svenska deweyredaktionen stöttar med undervisningsmaterial. Alla typer av bibliotek har däremot nytta av uppdaterat undervisningsmaterial planerat för webben. Det tar tid att genomföra, men planer finns för både generella introduktioner, grunderna i klassificering, olika områden i DDK (som juridik och medicin). Webbutbildning blir ett komplement till vanliga kurser som också kommer att erbjudas.

Harriet pratade vidare om hylluppställning, hyllvänliga deweykoder en planerad nationell standard för märkning av skönlitteratur för vuxna samt  behov av en nationell standard för klartext av barnlitteratur. För att det ska bli en nationell standard bör även BTJ använda den. En grundmärkning för skönlitteratur för barn är rätt lätt att ta fram, men att få en nationell samsyn på hur ett klartextsystem för barnlitteratur ska ut är varken enkelt eller något som går fort.
Harriet Aagaards presentation 2

Frågor om hyllmärkning för skönlitteratur och många andra frågor diskuterades. Med två mikrofoner går det att diskutera trots att man är mer än hundra personer!