Arbetsgruppen för Dewey har inte synts till sedan Användarmötet 9 april, men arbete pågår både på webbmöten och mellan möten.
3 juni hölls ett webbmöte där den viktigaste frågan var uppdatering svenska webDewey. Det finns en stor mängd uppdateringar som behöver göras. De är huvudsakligen av ”teknisk” natur och de behövs för att kunna få en ny version som hanterar stöd vid nummerbyggnation.
Minnesanteckningar från Möte arbetsgrupp Dewey 2030603
Nu börjar det röra på sig ordentligt här i Sigtuna! Om ett halvår ska Märsta biblioteks lokaler stå klara för inflytt – och då måste vi ha bestämt oss för hur det ska se ut i hyllorna. Vi har under de senaste månaderna funderat en hel del över hylluppställning: Ska vi ha bruten eller blandad uppställning i det nya biblioteket?
Skön- och facklitteratur med Dewey-klassifikation har tidigare stått på två ”Dewey-hyllor. För ett par veckor sedan bestämde vi oss för att blanda Dewey-klassad skönlitteratur med äldre skönlitteratur, ”SAB-sviten”. Poesi, Dramatik, Spänning och Fantasy är utbrutna och förses med klartext på ryggetiketten. Skönlitteratur har inte klartext på ryggarna. Så här kan en ryggetikett se ut:
M står för Märsta. Detta exemplar har blandats med Hc/Hce.03.
För att kunna arbeta effektivt med Dewey har vi tyckt att det har varit bra att renodla det äldre beståndet: Utbrytningar såsom ”Hälsohörnan”, ”Hem & Trädgård”, ”Pedagoghyllan”, ”Miljöhyllan”, och ”EU-hyllan” togs bort för ett par år sedan. Av de gamla utbrytningarna återstår några få: ”Spänning”, ”Fantasy”, ”Lättläst”, ”Svenska för invandrare”, ”Lokalsamlingen” och ”Biografier”. Ja, de vanligaste. Just biografier har vi funderat mycket kring, och just nu tänker vi så här: Vi tar bort den gamla ”Biografihyllan” och sätter biografierna på respektive avdelning. Författarbiografier (800 och G blandat) får en egen placering och sätts upp intill skönlitteraturen. Logiskt eftersom vi redan har blandat Hc/Hce med 800. Vad vi sedan gör med biografierna inom övriga signum återstår att se. I dag tänker vi att de ska stå på respektive signum – men hur gör vi med biografierna om vi bestämmer oss för att ha blandad hylluppställning på fackavdelningen?
All facklitteratur står fortfarande på fackavdelningens första hylla, och följs därefter av det äldre beståndet med SAB-klassifikation. I början av Deweyprojektet var vi helt inställda på att ha två separata sviter, men vi ser nu att det finns nackdelar med att ha böcker inom samma ämne på två olika hyllor i lokalen (det finns även fördelar, många är positiva till att nyare litteratur står samlad på en hylla). Vi har därför bestämt oss för att titta på hur vi kan få ihop våra två sviter. Trots att vi idag enbart har ca 1 300 exemplar med Dewey-klassifikation (av totalt ca 30 000 på vux) vill vi att Dewey ska dominera Märsta biblioteks nya lokaler. Eftersom vi kommer att gallra ca 25 % av det äldre beståndet och lägga på Dewey-kod även på böcker utgivna 2011 kommer DDK-sviten att växa, samtidigt som SAB-sviten krymper.
Vi kommer att börja med att laborera med olika varianter av hylluppställningar på vår filial i Sigtuna. Sigtuna bibliotek har ett uppdaterat mindre bestånd (ca 8 600 exemplar på vux) och en planlösning som vi tror fungerar väldigt bra med blandad hylluppställning.
Avslutningsvis ett par ord till andra folkbibliotek som funderar på en övergång: Man behöver faktiskt inte ha alla svar på en gång. En övergång till Dewey är en process. Man kan ändra om det blir fel. Det är bara att sätta igång!
Anne Edborg är katalogansvarig på Sigtuna folkbibliotek.
Pär Johansson föreläser om 780
KB arrangerar i samarbete med Musik- och teaterbiblioteket en tvådagars kurs i musikklassificering. Efter en dag känner jag mig betydligt mer kompetent. Istället för att snurra runt bland hänvisningarna i 780 Musik i webDewey som en ekorre i ett hjul kan jag komma fram till om det är en symfoniorkester eller annan orkester, en ensamble med ett instrument per stämma, andra ensambler eller om det är instrumentet som blir basnumret. Med tillägg av en tydlig citeringsordning för fasetterna att lägga till basnumret så går det (nästan) galant:
Ex. 785.91961893 Sextett med 2 trumpeter, 2 engelska horn och 2 tromboner
785.9 Bleckblåsensembler
196 Musikformer och [antal= 6] instrument
1893 Interludier
Vi har också lärt oss att man till 787 Stränginstrument även klassificerar ”musik för ospecificerade melodiinstrument”. Det finns många fällor i 780!
I morgon blir det vokalmusik och populärmusik. Det är roligt att klassificera musik – särskilt när man kan få hjälp!
Susanne Haglund stöttar Lars Malmsten
På eftermiddagen 8 maj fungerade inte webDewey på grund av en serverkrasch. Det åtgärdades på kvällen och webDewey fungerar igen. Om du försökt logga in utan att lyckas berodde det alltså inte på ditt lösenord.
Jag var själv upptagen med annat och uppmärksammande problemet först genom e-post från användare. Tack för att ni hört av er!
Att gå en kurs i Dewey eller att gå på en konferens får det att klia i fingrarna på en del bibliotekarier. Jag rekommenderar läsning av två blogginlägg.
Einar Spetz, bibliotekarie på Farsta gymnasium, RH-gymnasiet och Östra Real, har varit på Bibliotekskonferensen 2013 där Sigtuna folkbibliotek pratat om sin övegång till Dewey. Einars blogginlägg: Du och Dewey. Einar har både studerat och arbetet i Norge och kunnig i Dewey. Han har dock missuppfattat Sigtunas val av hyllistor i Dewey – de avser att använda BTJs hyllistor och har i väntan på dessa ställt upp mycket förenklat. Klassifikationen i posterna är däremot fullständig. Sigtuna la själv in klassifikationskod som de hittat i bl a Libris i väntan på att BTJS skulle börja klassificera i Dewey, vilket de nu börjat med från april.
Einar har arbetat i Norge och tycker precis som jag att det svenska hyllbegreppet både är konstigt och onödigt.
Elisabet Fornell, bibliotekarie på Virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek, gick en introduktionskurs i Dewey och skrev sedan blogginlägget Dewey – kritik. Elisabet har rätt i mycket av sin kritik, men det gäller ju lika mycket klassifikationssystemet SAB. Jag tror att vi behöver klassficera böcker. Den dagen jag skulle ändra mig är det dags att byta jobb.
Både Einar och Elisabet tar upp Dewey som hyllsystem. Det finns nu ett påbörjat API för den förkortade Deweyutgåvan som skulle kunna användas av de bibliotek som önskar en kort men korrekt kod för hylluppställning. Mer om detta senare under våren.
101 personer deltog i användarmötet 9 april. Det är roligt att så många kunde komma, men jag har fått flera mail från bibliotekarier som inte haft möjlighet att delta och som efterfrågat information från mötet.
Harriet Aagaard inledde med en introduktion av dagen, lite om vad Deweyprojektet 2009-2011 åstadkommit och om ny organisation. Från 2012 finns Svenska Deweyredaktionen. Deweyredaktionen har ansvar för Svenska webDewey, WebDewey Search, mappning mellan SAB och Dewey, information, undervisning, internationella kontakter mm. Efter att Pia Leth gått i pension bemannas den enbart av Harriet Aagaard. En bra samarbetspartner är den nystartade metodgruppen för Dewey finns på Nationalbibliografin på KB, bestående av Olof Osterman och Mikael Wetterström. Arbetsgruppen för Dewey har kommit igång och ger ett bra stöd, se tidigare blogginlägg
Harriet Aagaards presentation 1
Julianne Beall, Assistant editor of DDC, på Library of Congress, presenterade den nya nummberbyggnationsmodulen i webdewey. Den ger hjälp att bygga korrekta nummer om man ställer sig på det nummer där tilläggsinformationen finns. Man måste alltså fortfarande kunna klassificera i Dewey, men får hjälp att komma ihåg numren och att konstruera koden rätt. Tyvärr finns det fortfarande en del problem kvar att lösa. Nummerbyggnationsmodulen finns i den engelska webdewey, men ännu inte i den svenska. Julianne pratade också om Dewey som hylluppställning på amerikanska folkbibliotek. I 082 fältet ska en deweykod vara korrekt, men den måste inte vara fullt ubyggd. Bibliotek som klassificerar själva kan därför använda kortare koder än vad Library of Congress gör. I fält för hyllplacering (call number) använder bibliotek många olika varianter. Julianne menade att det absolut viktigaste för att hitta är att det finns tydlig skyltning. Julianne Bealls presentation
Efter lunch berättade arbetsgruppen för Dewey om deweyarbetet på deras bibliotek och institutioner.
Anders Cato, BTJ, var stand in för Elisabet Viktorsson, klassifikationsansvarig mm på BTJ. Han berättade om BTJs planer för Dewey. Från april 2013 klassificeras facklitteratur på svenska och skolspråk med Dewey. När BTJs nya produktionssystem blir klart blir det möjligt att generera hyllsignaturer från SAB, Dewey och även klartext till biblioteken. BTJ har ett bibliografisk användarråd där utvecklingsfrågor diskuteras.
Presentation från BTJ
Olof Osterman, KB Nationalbibliografin, berättade om arbetet med den nya metodgruppen. Det blir ett mer strukturerat kvalitetsarbete än tidigare. Metodgruppen, dvs Olof Osterman och Mikael Wetterström, kommer att ge klassfikationsstöd, kvalitetsgranska katalogposter och stötta med DDK-praxis i Katalogisatörens verktygslåda. En stor del av det NB klassificerar görs helt från grunden eftersom de är först med en klassifikationskod. Metodgruppen samarbetar med Harriet Aagaard i Svenska deweyredaktionen.
Eva-Lisa Holm Granath och Bo Jernberg från Linköpings universitetsbibliotek berättade om det ambitiösa arbetet med att ändra biblitoeket till Dewey – även retroaktivt. Hittills har mer än 100 000 böcker fått Dewey, dvs 20% av beståndet. Deweybeståndet är det som används mest i biblioteket. Biblioteket är mån om att det ska vara möjligt att browsa hyllorna för information i olika ämnen. Linköping valde att skapa en egen hyllista med ca 450 DDK-koder. Man fortsätter att konvertera det som används, men en del kommer så småningom att finnas kvar i en sluten SAB samling.
Presentation från Linköping
Maria Gullberg, Malmö högskola, berättade om hur de arbetat på de tre biblioteken inom Malmö högskola. Team Katalog och Team Kommunikation och marknadsföring fick hjälp av en tillfällig arbetsgrupp, som bla arbetade med bokomflyttninga. Biblioteken valde att skapa olika hyllistor i Dewey, möjligen är det dags för en gemensam hyllista snart. Man har undantagit läromedel läroplaner, skönlitteratur mm som ställs upp med klartext. En ny Deweyhylla skapades. På Orkanenbiblioteket har man valt att utöka Deweyhyllan på ”innervarvet” av de befintliga hyllorna – på ”yttervarvet” finns SAB. Det har varit arbetsbesparande eftersom man sluppit stora omflyttningar. På övriga bibliotek står deweyböckerna samlade.
Presentation Malmö högskola
Lina Berglund, Malmö stadsbibliotek, berättade om förberedelsearbetet inför Dewey på malmö stadsbibliotek. Med stöd av konvertertingstabellen mellan Dewey och SAB har man arbetat med en hyllista i Dewey. Från början hade de tänkt använda klartextbegrepp, men kom sedan fram till att det inte skulle fungera så bra i ett stort bibliotek. I Malmö är dessutom många låntagare invandrare vilket gör att ett internationellt system som Dewey passar bättre än ett klartextsystem. Malmö kommer att börja med facklitteraturen som finns i Slottet, den gamla delen av Malmö stadsbibliotek. De kommer att samarbete om hyllmarkering med BTJ som är deras upphandlade leverantör av medier.
Presentation Malmö stadsbibliotek
Helene Stenman, Umeå universitetsbibliotek, pratade om den heterogena hyllsituation som finns på biblioteket. Att lägga till en ny deweyhylla kändes naturligt. Det är en fördel att kunna hitta efter ämne och inte enbart efter år och grov SAB. Efter ett besök på Oslo universtitetsbibliotek beslöt man sig för att märka böckerna med full deweykod. Det blir överskådligt eftersom man delar koden i rader om tre. Etiketterna ska vara i samma höjd oavsett kodlängd. Det fungerar stort sett bra.
Presentation Umeå universitetsbibliotek
Astrid Wolff Feychting, Umeå stadsbibliotek, berättade om planeringsarbetet med att få en uppställning efter Dewey i det nya biblioteket Kulturväven som ska öppnas i slutet av november 2014. Planen är att allt på öppen hylla, 140 000 exemplar ska konverteras. Frågor att utreda är vilken hyllmärkning man ska använda, fundera över besvärliga områden som skönlitteratur, barnlitteratur, invandrarlitteratur, talböcker, noter mm. Umeå stadsbibliotek är ett BURK-bibliotek och samarbetar med BTJ.
Presentation Umeå stadsbibliotek
Dagen avslutades med att Harriet Aagaard tog upp aktuella deweyfrågor och höll i en diskussion. Ingen vet riktigt hur många bibliotek som använder Dewey idag. Listan som finns i Katalogisatörens verktygslåda är troligen varken exakt eller komplett. När folk- och skolbibliotek börjar byta klassifikation kan det finnas ett nytt behov av att hålla reda på dem.
Deweyprojektet tog fram utbildningspaket anpassat före en snabb övergång Librisbiblioteken. För folk- och skolbibliotek, finns andra behov och de är dessutom så många att det är omöjligt för Svenska deweyreaktionen att ta hand om alla. För att en övergång ska fungera måste länsbiblioteken organisera utbildning. Svenska deweyredaktionen stöttar med undervisningsmaterial. Alla typer av bibliotek har däremot nytta av uppdaterat undervisningsmaterial planerat för webben. Det tar tid att genomföra, men planer finns för både generella introduktioner, grunderna i klassificering, olika områden i DDK (som juridik och medicin). Webbutbildning blir ett komplement till vanliga kurser som också kommer att erbjudas.
Harriet pratade vidare om hylluppställning, hyllvänliga deweykoder en planerad nationell standard för märkning av skönlitteratur för vuxna samt behov av en nationell standard för klartext av barnlitteratur. För att det ska bli en nationell standard bör även BTJ använda den. En grundmärkning för skönlitteratur för barn är rätt lätt att ta fram, men att få en nationell samsyn på hur ett klartextsystem för barnlitteratur ska ut är varken enkelt eller något som går fort.
Harriet Aagaards presentation 2
Frågor om hyllmärkning för skönlitteratur och många andra frågor diskuterades. Med två mikrofoner går det att diskutera trots att man är mer än hundra personer!
Det första svenska användarmötet för Dewey är nu avklarat. 100 deweyintresserade bibliotekarier deltog. Av dessa kände nästan hälften att de efter 2,5 år med Dewey börjar känna att de har en ”deweyryggrad” – känner sig bekväma med systemet.
Referat och presentationer från användarmötet ska läggas här på bloggen, men först åker Olof Osterman från NB och jag till EDUG (European Dewey User Group) i Oslo.
Äntligen – många har längtat efter en i musikklassifikation. 16-17 maj anordnas en kurs i Stockholm. Lärare är:
Susanne Haglund, Musik- och teaterbiblioteket
Pär Johansson, Musik- och teaterbiblioteket
Olle Johansson, Kungliga biblioteket, KB, Avdelningen för audiovisuella medier
Kursen behandlar klassifikation av noter, musiklitteratur och -inspelningar. För att delta bör du ha en grundläggande kunskap i Dewey.
Anmälningstiden för det första svenska användarmötet för Dewey har nu gått. Vi blir 92 personer från skolbibliotek, folkbibliotek, universitetsbibliotek, specialbibliotek, KB m.fl. som träffas 9/4. Det ska bli kul!
11/4 deltar jag i det EDUG, det europeiska användarmötet i Oslo och håller en presentation om Sverige: Dewey in Sweden : still a project? Jag hittade då denna trevliga bild på projektgruppen för Dewey.
Deweyprojektet hade det också kul.
Igår gjordes en uppdatering av det översättningsverktyg som används för att uppdatera Svenska WebDewey. Vi kan nu bestämma själva över uppdateringstakten – t.ex. att uppdatera flera gånger per dag om det skulle behövas.
Ni som använder WebDewey kommer troligen inte att märka så stor skillnad. Men hittar ni något fel går det snabbt att rätta. Jag är tacksam om alla som hittar korrekturfel och andra fel mailar dessa till dewey@kb.se.
